Att städa bort sorgen. Litet över 4 år sedan dog min pappa och han hälsade på mig i drömmen.
24.10.2019 19:47
Jag drömde om barndomshemmet. Jag var bara på besök och pappa ville att vi skulle göra en sak tillsammans: vi skulle leta efter passande växter och blommor som vi skulle gräva upp och flytta till ett annat ställe och ha dessa växter som minnen.
Jag såg inga växter som jag absolut ville ha, men pappa sade plötsligt: "Vi tar blåklockan!"
Sedan vaknade jag och tog fram Solögats bok: "Växternas Språk" och läste om symboliken på blåklockan.
Blåklocka: VÅRDA DINA MINNEN.
Visdom: Jag lever här och nu.
Jag ser visdomen i det som har skett.
Jag ser skönheten i det som har skett.
Jag tar farväl av.......(fyll i själv).
Jag har lärt mig och går nu vidare.
"Det är viktigt att minnas det förflutna med glädje. Jag står här som en påminnelse om alla de själar som en gång levt här", berättar blåklockan.
Jag grät heta tårar en stund. Jag var pappas lilla flicka och ingen kommer att älska mig som pappa gjorde, men det är okay nu.....
År 2014: Pappa och svampodlingen som jag köpte till honom. Under en natt växte det fram en liten svampgubbe utan armar, men han hade 2 ben och ett ansikte med ögon och mun! Vi skrattade jättemycket! Uppenbarelsen var så magisk och rolig!
Jag är mycket tacksam att jag kunde vara med pappa så mycket efter mamma gick bort 2009. Pappa sade att han skulle aldrig ha levt så länge, efter hennes bortgång om inte jag hade varit så omhändertagande och kärleksfull mot honom. (Även om han gav mig smisk med björkris och bälte (!) när jag var liten. Sista gången han slog mig var då när jag 16 år, då flyttade jag hemifrån. Jag vet att pappa älskade mig och ville beskydda mig, men han var ingen diplomat.)
